Konsumtionen ökar – men inte secondhand-marknaden. Trots att två miljoner svenskar handlade på second hand 2018 har omsättningen stagnerat. Experter hittar flera förklaringar.
”I andra hand” är den stora undersökningen som gjorts vid Lunds universitet och Campus Helsingborg. Studien fokuserar på alternativa handelsplatser och betydelsen de har som samtidsfenomen. Rent formellt är ”I andra hand” en del av forskningsprogrammet ”Retail destination” vid Lunds universitet.
Det handlar om i första hand fysiska biståndsbutiker à la Myrorna och även om erfarenheterna av dem i sociala medier och ring online-försäljning.
Professor Cecilia Fredriksson arbetat vid institutionen för service management och tjänstevetenskap och har lett studien.
– Att handla begagnat är egentligen inte ett nytt utan ett nygammalt sätt att konsumera, säger Cecilia Fredriksson.
– Vi ser hur förändrade konsumtionsmönster och attityder och nya former för handel flätas samman med historiska fenomen som återbruk och välgörenhet, konstaterar hon.
29 procent av svenskarna har handlat i en fysisk secondhand-butik. Två miljoner av oss gjorde det under 2018 och det är i betydligt högre grad kvinnor som, oberoende av var handeln sker, handlar second hand.
– Faktum är att kvinnor idag även är mer angelägna att hålla ner sin konsumtion på traditionella handelsplatser, avslöjar professorn.
Däremot är det kanske en konsekvens av en attityd att handeln med begagnat inte ökar i Sverige. Second hand-försäljningen står still eller viker och har gjort det samtidigt som vår konsumtion ökat med 16 procent under perioden från 2010 till 2017.
Läs mer om utvecklingen inom second hand och hur begagnat kring bli en ny markör för handeln i Butikstrender magasinet 1/2020
