”Det behövs en nationell kontrollfunktion med uppgift att stoppa kriminalitet inom livsmedelssektorn”. Kravet kommer från Sveriges kommuner och regioner.
Kommunernas kompetens är inte anpassad till ett så specialiserat arbete som kontrollen av storskaligt fusk kräver.
Därför behövs en nationell kontrollstyrka mot det organiserade livsmedelsfusket.
Det skriver Gunilla Glasare, Sveriges kommuner och regioner, och Rebecka Persson, miljödirektör i Malmö kommun, i en debattartikel.
Regeringen har avsatt 3 miljoner kr per år för att bekämpa fusket men det räcker inte, menar de två.
– Det organiserade livsmedelsfusket är ett stort problem i Sverige och Europa, skriver de två i artikeln och exemplifierar med varor som sägs vara svenska men är importerade, betecknas som ekologiska utan att vara, verksamheter som drivs utan tillstånd eller varor som passerat bäst före-datum men fått ett nytt sådant.
– Företag som följer lagen får svårare att konkurrera. Förtroendet för industrin och livsmedelsbranschen skadas. Kriminella verksamheter kan verka och växa, är sammanfattningen.
Ansvaret för att bekämpa livsmedelsfusket faller i hög grad på kommunerna, påpekar de men hänvisar till nya europeiska erfarenheter.
– Flera länder i Europa har de senaste åren vidtagit kraftfulla åtgärder för att motverka livsmedelsfusk. Däribland Danmark, Storbritannien och Nederländerna. Erfarenheterna därifrån visar att det behövs en organisation på nationell nivå med en väl sammansatt bemanning med till exempel jurister, ekonomer, utredare, poliser och livsmedelsinspektörer. Den svenska regeringen behöver undersöka möjligheten att införa en liknande lösning och tillsätta en utredning av en nationell kontrollfunktion.
