Organisationerna Krav, LRF och Ekologiska lantbrukarna kräver av regeringen att få bättre förutsättningar kring ekologisk produktion i Sverige.
Det är den nya EU-förordningen för ekologisk produktion som kommer att leda till ökade administrativa kostnader, menar trion LRF, Ekologiska lantbrukarna och Krav i ett brev till regeringen.
Dessutom kräver Jordbruksverket att svenska ekologiska bönder måste betala myndigheten för exempelvis ansökningar vilket inte lantbrukare behöver göra i många andra EU-länder, hävdar de tre brevskrivande organisationerna.
För att svenskt ekologiskt och KRAV-certifierat jordbruk ska fortsätta stå sig i konkurrens med andra länder behöver den främjas och inte få sämre villkor än i andra länder, menar de i sitt brev till alldeles nye landsbygdsministern Ibrahim Baylan.
– De lantbrukare i Sverige som certifierar sina produkter och driver utvecklingen av ekologiska och hållbara livsmedel och på så sätt hjälper konsumenter att kunna agera ansvarsfullt bör inte få sämre konkurrensvillkor än de i konkurrerande länder. De gör en insats för både Sverige och Europa, säger Jonas Carlberg, chef för affärsområde lantbruk hos Krav.
De tre organisationerna föreslår nu att kostnader för avgifter i samband med ansökningar om dispens inte tillfaller producenten, för att säkerställa lika konkurrensvillkor med andra länder.
Man vill även ge Jordbruksverket och Livsmedelsverket ett utökat och förtydligat huvudansvar för tolkning och vägledning av vad som gäller i svenska förhållanden enligt EU-förordningen för ekologisk produktion (2018/848), från och med 1 januari 2022. Arbetet bör självklart inkludera samråd med branschen.
Organisationerna vill även att medel avsätts inom FoU-satsningar eller livsmedelsstrategin för att kraftigt växla upp arbetet med avel och växtförädling anpassat för ekologisk produktion i svenska förhållanden.
I Sverige brukas var femte hektar idag, cirka 20 procent av arealen, EU-ekologiskt och/eller Krav-certifierat, av cirka 5 500 ekologiska lantbrukare.
