Det råder goda förhållanden på våra svenska kycklinggårdar, rapporterar branschorganisationen Svensk fågel som under flera år gjort analyser.
Branschorganisationen Svensk fågel har under de senaste åren genomfört en helt ny hållbarhetsanalys på gårdsnivå bland sina lantbrukare, skriver man i en pressrelease.
Resultatet visar att majoriteten av bönderna har eget kretslopp, bidrar till den biologiska mångfalden och hjälper till att hålla landsbygden levande genom att bidra till arbetstillfällen på den egna gården och i samhället runt omkring, hävdar man och påpekar att antalet kvinnor som är anställda och som driver gårdar ökar.
– Vi arbetar hela tiden med att ta fram bra mat och samtidigt använda så lite resurser som möjligt. Det är nödvändigt för att bevara våra gårdar och miljö och att behålla konsumenternas förtroende, säger Henrik Lillje, kycklingbonde på sin gård i Västmanland.
I undersökningen framkommer också hur viktiga bönderna och gårdarna är för landsbygden. De står för arbetstillfällen, hyr ut bostäder, anlitar lokala entreprenörer och anställer många unga och nyanlända, säger Malin Lovang, agronom på Lovang lantbrukskonsult AB som har genomfört undersökningen.
– Det är glädjande att allt fler kvinnor bedriver kycklinguppfödning och vi representerar dessutom ett väldigt brett åldersspann. Jämlikhet är viktigt på alla plan i samhället, inte minst på landsbygden och inom de gröna näringarna, säger Jenny Andersson, uppfödare på Bankebergs gård i Småland och ordförande i Svensk fågel.
I undersökningen har drygt 80 procent av alla lantbrukare, anslutna till Svensk fågel deltagit. Och vad som framkommer är att flertalet har ett eget kretslopp på gården och att var tredje gård i dag drivs av solceller. Nästan lika många har vindkraft. Många bidrar också till den biologiska mångfalden. Nästan 60 procent har blommande kantremsor och knappt hälften har halmbalar där nyttoinsekter kan bo. Allt fler kvinnor jobbar också inom näringen, nästan 60 procent av gårdarna har kvinnor i någon form av chefsposition.
