Coronapandemin och kriget i Ukraina har gjort livsmedelsberedskap och försörjningsförmåga allt viktigare för svenskarna.
Att Sverige har en livsmedelsproduktion som är både konkurrens- och motståndskraftig har antagligen aldrig varit mer angeläget än nu.
Livsmedelsföretagen bad de åtta riksdagspartierna att svara på en enkät på området och fick svar av alla utom Liberalerna.
– Det är ju direkt orimligt att be väljarna ta ställning i ett riksdagsval utan att veta hur partierna tycker och tänker kring centrala frågor för Sveriges tredje största industri, livsmedelsindustrin, säger, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.
Nedan kommenterar han partiernas svar på några centrala frågor.
Påstående: Den nationella livsmedelsstrategin behöver uppdateras med ökat fokus på krisberedskap och försörjningsförmåga
– Glädjande nog håller alla partier med. Den nuvarande strategin från 2017 togs fram för en annan tid med helt andra sorters utmaningar. Vi behöver en strategi som fokuserar på att kris- och framtidssäkra den svenska livsmedelsproduktionen. Nu är det dags att gå från ord till handling.
Påstående: Punktskatter på livsmedel är ett bra verktyg för att förbättra folkhälsan
– Både höger och vänster har förstått att punktskatter inte är rätt sätt att förbättra den svenska folkhälsan. Det som behövs är breda insatser från många aktörer, inte minst när det gäller att informera och upplysa om betydelsen av sunda levnadsvanor, varierad kost och rörelse i alla åldrar.
Påstående: Internationell handel är viktigt för Sveriges och världens livsmedelsförsörjning
– Stor enighet här bland partierna. Inget är svenskare än svenskt kaffe, men det blir inget svenskt kaffe utan importerade kaffebönor. Självklart måste vi bygga upp vår egen kapacitet, inte minst kring insatsvaror som gödsel och drivmedel. Men vi får inte en bättre försörjningsförmåga genom protektionism eller genom att stirra oss blinda på olika procentsatser av självförsörjning.
Påstående: Det är problematiskt att tre livsmedelskedjor kontrollerar 90 % av den svenska dagligvarumarknaden
– Sverige har EU:s mest koncentrerade dagligvaruhandel. De tre största livsmedelskedjorna har en oproportionerligt stor makt och partierna verkar också ha insett detta. UTP-lagen är ett viktigt verktyg men sannolikt kommer det krävas fler insatser för att vi ska få en sund och rättvis livsmedelsmarknad.
Påstående: Sverige bör kraftigt öka antalet utlandsplacerade livsmedelsråd (dvs lantbruksråd som är specialiserade på livsmedelsexport)
– Här blev vi faktiskt besvikna på partierna. (S) och (M) kunde inte ens svara på frågan. En av våra främsta konkurrenter, Irland, har över 50 livsmedelsråd. Vi har fem. Svenska politiker har tyvärr fortsatt för lågt engagemang och för liten förståelse för vad som krävs för att svenska livsmedel ska erövra världen.
Påstående: Alla offentliga måltider bör huvudsakligen bestå av svenskproducerade livsmedel
– Det här var lika intressant som det var glädjande. Alla partierna håller med, men hur når vi dit? Är det ens möjligt med den nuvarande EU-lagstiftningen? Vi ser fram emot att jobba vidare med politiken här.
Påstående: Sverige bör verka för att häva EU:s snusexportförbud
– Kanske den tydligaste politiska skiljelinjen. (S), (V) och (MP) instämmer inte alls, övriga partier instämmer helt. Snuset har inte bara en enorm exportpotential, det skulle även kunna bidra till att kraftigt förbättra den europeiska folkhälsan genom att få fler att sluta röka. Vi hoppas att få med oss alla partier på den här frågan.
