Skräpfisk. Resursfisk. Benfisk. Kärt barn har många namn. Braxen som hittills haft oförtjänt dåligt rykte gör nu sitt återtåg på den svenska marknaden.
I spetsen för satsningen på underutnyttjade fiskar står Axfoundation, Länsstyrelsen Stockholm och Svenska insjöfiskarnas centralförbund tillsammans med partners i hela livsmedelskedjan.
Efter framgångar med braxenfärs till restauranger landar nu svenska fish cakes i frysdisken.
– Vi har tillsammans med partners bevisat att det är fullt möjligt att utveckla en storskalig infrastruktur för svensk insjöfisk som tidigare ratats, och leverera goda, näringsriktiga och hållbara lösningar, säger Veronica Öhrvik, projektledare för projektet Resursfisk hos Axfoundation.
Idag importeras mer än 70 procent av den sjömat som äts i Sverige, trots att det finns gott om fisk i svenska sjöar. Dessutom står endast fyra arter för hela 64% av den svenska konsumtionen. Främst är det lax, räkor, sill och torsk som landar på de svenska middagsborden, enligt färsk statistik från Norges sjömatsråd.
– Det är helt galet att vi äter så få fiskarter i Sverige idag och importerar så stora mängder när det finns gott om variation i svenska vatten, menar Veronica Öhrvik som vill slå ett slag för braxen.
Hittills har dock karpfiskar som braxen inte räknats som kommersiellt gångbara. Braxen har främst varit en bifångst till gös och slängts tillbaka i vattnet eller rötats till biogas utan att ens passera tallriken. Ett enormt resursslöseri menar Veronica Öhrvik.
– Genom att ta vara på goda men underutnyttjade arter går det att bidra till ett mer balanserat fiske och samtidigt öka tillgängligheten till näringsrik och hållbar sjömat. Det kan också minska Sveriges importberoende av fisk och skaldjur, säger Veronica Öhrvik.
