I juli och augusti befolkas Sveriges 580 000 fritidshus och ute i stugorna har skafferiet kanske inte öppnats sedan i påskas – eller till och med sedan förra sommaren, skriver e-handelsföretaget Matsmart.
Eftersom många svenskar har en tendens att slänga varor som passerat bäst före-datum, vare sig det behövs eller ej, vill nu Matsmart påpeka att man behöver lite urskiljning i sammanhanget.
– En del som kommer ut till fritidshuset kan nog få för sig att börja rensa bland kvarlämnade skafferivaror. Då vill jag uppmana folk att för all del gärna inventera, det kan vara bra att veta vad man har, men släng för allt i världen inte i onödan, säger Louise Ungerth som presenteras som ”matsvinnsexpert”.
– Många skafferivaror håller åratal efter passerat bäst före-datum. För att dra det till sin spets kan man säga att om det ser bra ut, smakar och luktar gott och så länge inte innehållet möglat eller fått kryp i sig går det oftast utmärkt att äta, påpekar hon.
Trots att många livsmedel håller väldigt mycket längre än vad bäst före-datumen anger, uppger många svenskar att de kastar mat som passerat sitt bäst före-datum.
– Vi läste Livsmedelsverkets undersökning som visar att var sjätte svarande slänger skafferivaror som ris och pasta med passerade bäst före-datum. Det är ju både dyrt och onödigt, så det vill vi hjälpa till att råda bot på, säger Matsmarts hållbarhetsspecialist Isabelle Bjerlestam.
