Industrifacken presenterade den 4 november sina lönekrav inför den kommande avtalsrörelsen, med en föreslagen ökning på 4,2 procent för nästa år. Enligt Henrik van Rijswijk, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen, skulle en så hög löneökning innebära en betydande belastning för livsmedelsindustrin. Den senaste tidens ekonomiska utmaningar, inklusive stigande kostnader och global instabilitet, har påverkat svensk livsmedelsproduktion negativt, med förluster både 2022 och 2023.
Henrik van Rijswijk beskriver kraven som ”verklighetsfrämmande” och varnar för att de riskerar att förvärra branschens redan svåra läge. Han påpekar att många företag fortfarande kämpar för att återhämta sig efter pandemin och andra globala kriser, och att det nu krävs stabilitet snarare än ytterligare påfrestningar.
Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal framhåller också att livsmedelsindustrins lönsamhet under de senaste åren varit under historisk press, till skillnad från andra sektorer. En kraftig ökning av personalkostnaderna skulle, enligt honom, allvarligt försämra företagens konkurrenskraft och deras möjlighet att bidra till svensk livsmedelsberedskap.
Med avtalsförhandlingarna runt hörnet hoppas Livsmedelsföretagen att parterna kan enas kring lösningar som balanserar både arbetskraftens intressen och industrins behov av långsiktig hållbarhet och tillväxt.
