Under 2023 rapporterade en tredjedel av de svenska livsmedelsproducenterna röda siffror. Hellman och Eckerdal är tydliga med att detta är den verkliga faran för svensk livsmedelsproduktion. Förlusttyngda företag riskerar att slås ut, vilket försvagar hela sektorn och hotar Sveriges självförsörjningsgrad.
I debatten har röster höjts mot de vinster som vissa internationella livsmedelsproducenter gör globalt. Men att försöka likställa deras globala framgångar med situationen i Sverige är, enligt Livsmedelsföretagen, som att jämföra äpplen med päron – eller kanske snarare parkeringsvakter.
ICA:s roll i svensk livsmedelsproduktion
Med en marknadsandel på över 50 procent har ICA en betydande köparmakt i Sverige. Denna koncentration påverkar livsmedelsproducenternas lönsamhet direkt. Trots detta hävdar ICA-chefen Göran Blomberg i debatten att de värnar om den lokala livsmedelskedjan och vill öka självförsörjningsgraden.
Hellman och Eckerdal efterlyser dock praktiska bevis på detta. Om ICA och andra stora aktörer verkligen vill stärka svensk livsmedelsproduktion, borde de enligt Livsmedelsföretagen betala bättre priser till producenterna. Detta skulle möjliggöra en rimlig och hållbar lönsamhet för fler aktörer.
Stordrift och lönsamhet – en självklar koppling
Det finns ett tydligt samband mellan företagsstorlek och lönsamhet, både inom detaljhandeln och livsmedelsproduktionen. ICA:s egna Maxi-butiker är ett praktexempel. Dessa genererar betydligt högre marginaler än mindre ICA-butiker, något som till och med framgår i ICA:s egna årsbokslut.
Samma logik gäller för livsmedelsproducenter. Stora internationella företag har möjlighet att dra nytta av stordriftsfördelar och global distribution, vilket ger dem konkurrenskraftiga marginaler. Men detta betyder inte att deras svenska verksamheter automatiskt är lika lönsamma – tvärtom rapporterar de flesta vikande lönsamhet på den svenska marknaden.
En starkare livsmedelssektor är nyckeln
Livsmedelsföretagen påminner om att målet måste vara en stark och konkurrenskraftig svensk livsmedelsproduktion. Detta kräver att företag, från småskaliga producenter till stora dagligvarukedjor, samarbetar för att skapa rätt förutsättningar.
Att fokusera på var företags huvudkontor ligger eller kritisera framgångsrika företag löser inga problem. Istället behövs en gemensam ansträngning för att stärka den svenska livsmedelssektorn. Då kan fler producenter nå hållbar lönsamhet, och Sveriges självförsörjningsgrad säkerställas.
Slutsats: Svensk livsmedelsproduktion står inför en stor utmaning. Debatten behöver skifta fokus från vinster till förluster, och stora aktörer som ICA måste ta sitt ansvar. Bara genom att ge producenter bättre betalt och skapa långsiktigt hållbara villkor kan vi säkra en konkurrenskraftig livsmedelssektor som klarar framtidens utmaningar. (Debattartikeln finner ni här DI.se)
