Vi vet alla att försäljningsstatistik är en grundpelare för insiktsarbetet och vidare strategisk och taktisk utveckling. Men en lika viktig del av pusslet är hur produkterna presterar sensoriskt jämfört med konkurrenterna på marknaden. Hur konsumenterna upplever produkten utifrån utseende, doft, smak, textur och andra sensoriska egenskaper kan ha enorma konsekvenser för konsumenternas upplevelse och påverka sannolikheten för återköp signifikant. Undersökningar har visat att 80-90% av konsumenterna rankar smak som den viktigaste faktorn vid val av livsmedel och drycker, efter pris. Är inte produkten tillräckligt god och stämmer överens med vad konsumenterna gillar, då kommer de inte heller köpa produkten igen – det är enkel matematik.
Att genomföra sensoriska smaktester som genererar trovärdig, pålitlig, statistiskt säkerställd data och analys är komplext. Den typen av sensoriska smaktester där man får reda på hur företagets produkt står sig mot konkurrenterna eller förutspår om produkten kommer att lyckas på marknaden, kräver stora och relativt komplexa konsumenttester. Det kostar pengar och tar tid. Konsumenter behöver rekryteras, de behöver smaka på produkterna i en randomiserad ordning (ja, det är en hel del saker att ta hänsyn till, såsom smakordning för att inte påverka resultatet), och själva upplägget på undersökningen måste hålla koll på vilka faktorer som kan påverka resultatet och våra sinnesintryck. Den subjektiva datan från hundratals konsumenter behöver genomgå en avancerad statistisk analys och tolkning för att sedan kunna ligga till grund för vidare beslut.
Ibland när jag möter företag och vi pratar om produktutveckling och sensorik, så är det märkbart att sensoriska tester inte är lika prioriterade som andra tester. Det berättas att de absolut smakar på sina produkter, men alltför ofta genomförs smaktesterna internt på en mindre grupp (inte sällan de som jobbar med produkten). Dessa smaktester liknar oftast de ”bäst-i-test” man ser i tidningarna, med penna, papper, ingen sensorisk metodik, endast ett fåtal personer och en hel del faktorer som kan påverka bedömningen. Den stora risken är att resultaten blir snedvridna och partiska och inte alls reflekterar den verkliga världen och den svenska populationen som konsumerar produkten. Inte sällan blir detta extra tydligt när produkten lanseras och inte får det resultat företaget hoppats på utifrån sina interna tester om man lätt hamnar i statistiken av produkter som inte överlever speciellt länge.
Att basera affärsbeslut om sina produkter på sensorisk data och konsumenttester är betydligt mer kostnadseffektivt jämfört med kostnaden som uppkommer för en misslyckad produkt.
Sensorik är en hel vetenskap. Det handlar om psykologi och sinnesfysiologi – hur vi människor fungerar och hur våra sinnen interagerar med varandra och tolkar den värld vi lever i, hur en smakupplevelse skapas. Att mäta och förstå konsumenternas preferenser handlar om subjektiva upplevelser som kvantifieras utifrån vetenskapliga (verifierade) metoder, skalor och statistisk analys. Den sensoriska bedömningen måste designas och genomföras utifrån tydliga vetenskapliga metoder för att få ett trovärdigt resultat.
Som sensorikforskare och konsult, vill jag slå ett slag för smaken-smakdatan och lyfta in den i styrelserummet! Smakdata bör vara en lika självklar pusselbit i det övriga arbetet för att driva välinformerade affärsbeslut och möjliggöra optimerad och effektiviserad produktutveckling. Målet? Att erbjuda smakrika produkter i hyllorna som konsumenterna gillar och vill köpa igen och igen…
Fakta: Sensorik är vetenskapen om hur vi mäter och kvantifierar våra sinnesupplevelser: syn, hörsel, känsel, doft och smak.
Om Johan: Johan Swahn, Ph.D. forskare sensorisk marknadsföring, och grundare av The Taste Lab och insiktsdatabasen TasteInsights.
