Därför känns maten dyrare än vad statistiken visar

Fotograf: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Lästid: 3 minuter

Dela nyhet

Jag fick just ett mail med uppmaningen att avgå. ”Matpriskollen har sagt att matpriserna ökat mellan 0,5-1,5%. Nu säger Swedbank i deras stora rikstäckande Matkasseundersökning att prisökningen sedan 2022 är 25%.” Därför bör jag avgå, enligt avsändaren.

Information är inte enkelt. Speciellt som jag svarade läsaren att det är Matpriskollen som gjort underlagen för Swedbankrapporten… 

Han skrev vidare att fläskfilén ökat från 69 kr/kg till 169 kr/kg på ett år. Det vet väl alla att den inte gjort, men många konsumenter är under stor stress just nu.

Med denna lilla enkla start vill jag belysa svårigheten med kommunikation, genomsnitt och fokuset på matpriser. Jag tror dom hänger ihop. 

När man blir trängd i sin privatekonomi och ser priserna på mat öka, känner man sig maktlös. Man vill hitta syndabockar och en enkel förklaring. Man hittar en produkt som nu känns dyr och det kunde istället för fläskfilén varit torsk, chokladkaka, apelsinjuice, olivolja eller någon av 1000-tals andra artiklar. 

Till sin hjälp att söka sanningen finns den selektiva perceptionen, dvs att man ser eller hör det man vill se och höra. Funderar jag på att köpa en ny bil eller jacka, så börjar jag helt plötsligt se fler av just det märket på stan. Hjärnan hjälper oss att fokusera på det vi säger är viktigt.Dagligvaror är nu i fokus.

När priserna började rusa i januari 2022, så var livsmedel inte det enda som ökade. Drivmedel, el och räntor ökade också rejält i pris och kom att ”sänka” många hushålls privatekonomi. Dagligvaror är en av de poster som man faktiskt kan påverka kostnaderna för. Det är svårare med elen, bensinen, busskortet och räntorna. 

Politikerna får lätt skulden för prisökningarna som skett och om möjligt kräver man handling från deras sida för att stoppa prisökningarna. Ett initiativ från regeringen, som gjordes i maj 2023, var att ge Konsumentverket, KoV, i uppdrag att utreda Hur man kan främja konsumenters prismedvetenhet och rörlighet inom dagligvaruhandeln? KoV har gjort en mycket bra studie på frågan.

I Europa har det skett många initiativ från regeringar och myndigheter för att öka jämförbarheten och öka konkurrensen inom dagligvaruhandeln.

Ett sätt är att underlätta regelverket för butiksetableringar. Men klart flest initiativ som regeringar och myndigheter vidtagit inom EU, Island, Norge och Nya Zeeland, var inom kategorin ”Pristransparens”. 

I hela 13 EU- länder har man infört eller är på väg att införa olika initiativ. I Bulgarien och Portugal finns offentliga plattformar för prisövervakning av hela livsmedelskedjan. I Frankrike och Spanien har man rapporter med priser och marginaler i livsmedelskedjan. På Island har regeringen tagit initiativ till en livsmedelsportal där konsumenterna ska kunna följa priserna och prisutvecklingen på en del livsmedel i olika butiker. Det är några exempel som visar att regeringar runt om reagerar och matprisinflation inte är ett isolerat svenskt problem

Därför var det extra kul att ha möte med Statsministern innan jul. Jag och min kollega Torbjörn Karlsson fick chans att diskutera dagligvaruhandeln, priser och transparens. Vi kunde även visa en helt ny tjänst i Matpriskollen! Vi kallar den Priskollen och Statsministern ville såklart bli betatestare! Inom kort kommer första versionen.

Varför ska mat vara billig? 

På samma sätt som att genomsnittliga prisökningar inte stämmer för en enda vara, men är rätt i genomsnitt, så har svenska folket det väldigt olika ekonomiskt. 

Enligt ny undersökning från Swedbank, har en så stor del som 25 procent av Sveriges hushåll senaste halvåret tagit av sparpengar eller behövt låna pengar för att köpa mat. Det är klart att deras jakt på billig mat kan se annorlunda ut än för ett välbärgat par utan barn och lån.

Vi på Matpriskollen vill att man ska köpa bra mat som plånboken tillåter. Men för samma vara ska man inte behöva betala för mycket. Man ska heller inte behöva missa bra erbjudanden på det du gillar. Du ska kunna veta hur stor prisskillnaden är mellan olika butikerpå det du brukar handla, så du kan värdera alla andra faktorer som påverkar köpbeslutet. Man väger in faktorer som butikens närhet, min tid, servicenivån, personalens tillmötesgående, parkering, öppettider och inte minst sortimentet. Sen sätter man det i relation till hur prisbilden ser ut. 

I min och regeringens (alla partier) värld, är det viktigt att konsumenten ska bli mer informerad och kunna göra bättre val. Vad varan kostar i olika butiker är en stor pusselbit som saknats. Vi vill inte att man ska köpa mat av sämre kvalitet, utan så bra mat som möjligt för sina pengar.

Nu går vi mot våren och möts av ljusare tider och förhoppningsvis innebär det gladare miner hos dina kunder i butiken!

Bild av Ulf Mazur

Ulf Mazur

VD/Grundare Matpriskollen Sverige AB

Annonser

Håll dig uppdaterad med vardagliga nyheter!

Vi behandlar dina uppgifter enligt GDPR