Finansministerns tuffa uppgift i dagligvaruhandeln

Lästid: 4 minuter

Dela nyhet

Just hemkommen från möte med Finansminister Elisabeth Svantesson, så tar jag några minuter att reflektera över samtalet och det vi pratade om. Bakgrunden till finansministerns möten idag med kedjornas vd:ar och branschföreträdare är att matpriserna börjat öka rejält igen och det påverkar Sveriges totala inflationstakt som steg oväntat mycket i februari, vilket gör det ännu tuffare för många svenskar ekonomiskt.

Finansministern har en tuff uppgift att sålla i alla budskap och förenklingar av hur läget är som vi befinner oss i. I media så vet man att läsaren inte är som du, som orkar läsa hela den här krönikan, utan de flesta hoppar av efter bara ingressen.

Med över 3000 butiker och minst 50.000 olika produkter, som har tusentals olika producenter i Sverige och utlandet, så finns det fog för att vara ödmjuk. Ödmjuk för att det inte finns en enkel förklaring. Ödmjuk för att fyra aktörer på olika sätt försöker vinna marknadsandelar och tjäna pengar. Det vet du som läsare och så är det. Det finns vinnare som klarat sig bra i alla led i värdekedjan. Från bönder som tjänar massor till de som går med förlust och vill lägga ner. Samma hos producenterna, grossisterna och handlarna/kedjorna. En del är vinnare och andra förlorare.

På Matpriskollen är vi lite besatta av att kunna gå ner i datan och analysera enskilda artiklar på enskilda kedjor och butiker. Vad händer med prisutvecklingen? Vi gillar att söka förklaringar och försöka förstå samband och utfall. Därför är det intressant när man säger att livsmedelsgrossister och butiker tjänar ca 2,5 procent i snitt. Det är förvisso säkert sant, men nu är det ju till mycket stor del samma ägare. Tar vi ICA så lägger vi istället ihop grossistledet och butiksledet. Då blir det cirka 7 procents rörelsemarginal för den kedjan som har 50 procent av svenska dagligvaruhandeln. Sen är det genomsnittet inte riktigt sant heller, för lönsamheten i butiksledet skiljer från 12 procents rörelsemarginal hos dom som tjänar mest till förlustbutiker.

Det leder mig då till nya tankar. Många mindre butiker slåss och kämpar för sin överlevnad. Utifrån stormarknadernas volymutveckling, så pågår ett race om att öppna fler och fler stormarknader. ”Vem blir först till 100 stormarknader? ICA MAXI eller Stora Coop?”, stod det i en branschtidning i veckan. Samtidigt finns det en koppling mellan stora och små butiker. Dom små är just små för att det bor och handlar för få människor i dom. Kunderna bor ofta i mindre samhällen, men många jobbar i en större tätort några mil bort. Det är i större orterna som nya stormarknader etableras. Med ökad pristransparens, inte minst från Matpriskollens nya app, får dom små det ännu tuffare.

Jag pratade med en ICA Nära-handlare som fått känna av konkurrensen. Butiken tappar rejält och anledningen är ICA MAXI i Österåker. Hundratals miljoner i omsättning i den butiken, kommer givetvis av hundratal miljoner i minskad försäljning i andra butiker i närområdet. Oftast ICA-butiker.
– Snart öppnar MAXI Arninge också och då blir det ännu värre, sa handlaren.

Med fler och fler ICA MAXI så borde ICA själva ha ett ordentligt stödpaket till de handlare som tappar. Lönsamhetsproblemet är ju lite självförvållat kan man säga. Å andra sidan så har väl varje handlare en röst och en solklar majoritet av ICA-handlarna driver en Nära eller Supermarketbutik. Varför röstar man inte för en ordentlig vinstomfördelning från stora lönsamma butiker till de mindre? Jag vet inte, men det kanske finns. Annars kanske det är snabbaste sättet att hjälpa gamla ICA-kollegor?

Transparens inom branschen

I samtalen med Finansministern så framkommer att man önskar ökad konkurrens inom dagligvaruhandeln. Fyra aktörer där de två största har minst 75 procent av marknaden är ett oligopol och det efter monopol gynnar mer aktörerna än konsumenterna.

Men hur ökar man konkurrensen? Det låter lätt men är ju självklart otroligt svårt att försöka reglera. ICA har ju vuxit av egen maskin till den aktör man är idag. Det kunde lika gärna varit Coop. Hade diskussionen om ökad konkurrens varit lika hög då? Om 4 miljoner medlemmar ägt marknadsledaren?

Konkurrens är bra. Det gör att alla aktörer hela tiden måste vässa sig och se över både kostnader och intäkter. Är jag för dyr eller har otrevlig personal går kunderna till grannbutiken. Det är sund konkurrens som alla gillar och den är bra för konsumenten.

Effektiv konkurrens förutsätter god transparens. Att kunderna kan ta bra beslut baserade på fakta om priser, sortiment mm. Hyllkanten med jämförpris per kilo är så otroligt viktig. Förpackningarnas storlek skiljer. Jämförpriset ger transparens och det ger konsumentmakt att värdera olika alternativ.

Och sen. Ska jag handla produkten i den eller den andra butiken? Är bemötande bättre eller sämre i ena butiken? Priset?

-Ja, du kan det där. Precis som på nätet när man köper lite dyrare produkter. Bra information sätter konsumenten i förarsätet och den kan jämföra priserna lättare och sen välja butik.

Matpriskollens app har i 15 år gett kunderna möjlighet att jämföra och se sina butikers veckoerbjudanden och bättre kunna ta beslut. Istället för pappersblad av olika storlek så förpackar vi samma information i appen. Det ger ökad transparens.

Nya Priskollarfunktion i appen ökar transparensen mellan olika butiker och deras ordinarieprissättning. Finansministern, likt Statsministern, gillar verkligen vår insats för ökad transparens. Det gynnar alla parter då det vässar konkurrensen. När vi släppte den förra veckan så kraschade servrarna när runt 50.000 pers skulle in och testa under samma dag. Lite panik fick vi, men angenäma problem.

Sen hann vi prata en del om sådant som oroar våra matpriskollenanvändare. Dom ringer, mailar mer än någonsin senaste månaderna. Många känner sig faktiskt lurade av handlarna och producenterna.

Krympflation, mindre förpackning, men till högre jämförpris, upplever vi som mycket vanligare senaste åren.
Jämförpris som inte stämmer eller inte följs. På hårdost väljer vissa producenter att använda pris/st och andra pris/kg. Med stora prisskyltar och små jämförelsepriser förleds konsumenten att välja en dyrare produkt.
Procentpåslag inom kategorier missgynnar ofta lite dyrare produkter som kan vara från Sverige eller ekologiska.

Och till sist, PIL, prisinformationslagen, som inte är gjord för dagligvaruhandeln. Stoppa införandet! Det kommer bara driva än mer multikampanjer och ökade kostnader som följd. Dessutom blir det troligtvis färre kampanjer vilket missgynnar konsumenten.

Tack till Finansministern och Tack för att du läste ända hit!