En av de stora frågorna är framtidens bioekonomi, där dagligvaruhandeln spelar en nyckelroll. Det handlar om hur jordbruk och skogsbruk kan integreras i cirkulära modeller för att minska klimatpåverkan och skapa hållbar tillväxt. För dagligvarukedjor innebär det nya möjligheter att profilera sig som miljövänliga aktörer och kanske till och med locka till sig en mer medveten kundkrets. Kullgrens roll här blir att säkerställa att svenska producenter och butiker får rätt förutsättningar att ta täten i utvecklingen.
Djurvälfärd och konkurrens – en fråga om balans
En annan punkt på agendan är en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Sverige, känt för sina höga standarder inom djurvälfärd, kan här försöka driva på för strängare regler inom unionen. För dagligvaruhandeln innebär detta en chans att lyfta fram mervärdet i svenska produkter, men också en risk för ökade kostnader om nya regler inte implementeras likvärdigt i alla medlemsländer.
Fiskemöjligheter och butikernas sortiment
Diskussionerna om fiskekvoter kan verka avlägsna, men beslut om fiskemöjligheter i Atlanten och Nordsjön påverkar direkt vilka produkter som når butikshyllorna. För svenska kedjor handlar det om att säkerställa en stabil tillgång till populära produkter som lax och torsk – samtidigt som hållbarhetsmålen ska uppfyllas.
Vart leder detta?
Frågan är hur mycket inflytande Kullgren verkligen har i Bryssel. Sverige är ett litet land, men genom att driva frågor som bioekonomi och hållbarhet kan Kullgren stärka svenska varumärken både inom och utanför EU. För dagligvaruhandeln gäller det att hålla ett öga på hur dessa beslut kan omvandlas till affärsmöjligheter.
Så, även om det är lätt att avfärda sådana här möten som diplomatiskt småprat, är det ofta här de stora penseldragen dras som påverkar hela värdekedjan – från jordbruk till butik. Och ja, kanske är det dags för Peter Kullgren att se till att Sverige inte bara deltar utan också leder.
/Anton Alexander, skribent på Butikstrender.
