Konsumtionsmjölken har genomgått en drastisk minskning med över 60 % sedan 1980. År 2023 drack svenskar i snitt 61 liter per person, en nedgång från 162 liter 1980. Samtidigt har fjäderfäkött blivit alltmer populärt med en fyrdubblad konsumtion under samma period, vilket gör det till den enda köttsorten som ökade mellan 2022 och 2023.
Det totala köttintaget har däremot minskat något de senaste åren, även om det fortfarande är 24 % högre än på 1980-talet. Den totala köttkonsumtionen låg på 79 kilo per person 2023.
Sötsaker och spannmål – stabila energikällor
Svenskar verkar ha ett fortsatt starkt intresse för choklad och konfektyr. Med en ökning på 67 % sedan 1980 konsumerar vi nu 16 kilo per person årligen, en nivå som varit konstant sedan 2022.
När det gäller näringskällor dominerar spannmålsprodukter, som står för 31 % av den totala energitillförseln. Socker och sötsaker bidrar med 21 %, medan mjölk, matfett och ägg står för 20 %.
Fett på väg tillbaka
Energitillförseln från fett har fluktuerat över åren: den minskade från 1980 men har åter börjat öka under de senaste åren. Proteinintaget ökade stadigt fram till nyligen, medan kolhydrater nådde sin topp 2010 för att därefter minska.
Långsiktiga insikter – vad betyder detta?
Rapportens beräkningsmodell (produktion + import – export, delat med befolkning) syftar främst till att kartlägga trender snarare än exakta årsvisa konsumtionsnivåer. Dessa förändringar speglar såväl ändrade preferenser som ökande medvetenhet kring hälsa och miljö.
Den långsiktiga minskningen av mjölk kan ses som en effekt av förändrade kostvanor och ökad konkurrens från växtbaserade alternativ, medan fjäderfäköttets popularitet sannolikt beror på att det uppfattas som ett magrare och mer miljövänligt alternativ till rött kött.
För dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin innebär dessa trender både utmaningar och möjligheter att utveckla nya produkter och möta förändrade konsumentbeteenden.
