Det handlar inte om vad maten faktiskt smakar, utan om vad många tror att den smakar. Fördomar och invanda mönster tycks väga tyngre än fakta och rekommendationer.
– Vi vet att många får i sig för lite frukt och grönt. Det är lätt att peka på yttre faktorer, men mycket handlar om motviljan att förändra sina matvanor, säger Helena Herlitz, ansvarig för samhällsfrågor på Danone, som står bakom undersökningen.
Livsmedelsverkets kostråd om att öka andelen växtbaserade livsmedel har funnits länge, men beteendeförändringen går trögt. Många konsumenter är tveksamma till nya alternativ – ofta utan att ha smakat dem. En tredjedel av de som främst äter animaliska produkter uppger att de aldrig provat ett växtbaserat alternativ.
Motståndet är alltså inte nödvändigtvis rationellt – utan grundat i vanor och antaganden.
Undersökningen visar att yngre personer i högre grad testar nya produkter, medan äldre tenderar att hålla fast vid en blandkost. I hushåll med barn är andelen som huvudsakligen väljer animaliska livsmedel högre än genomsnittet.
Det finns också geografiska skillnader. Andelen som i huvudsak äter kött är lägst i Norra Mellansverige och högst i Övre Norrland. Totalt uppger 26 % av svenskarna att deras kost till största delen är animalisk.
Växtbaserade produkter väljs i första hand vid egna inköp, men nästan aldrig när svenskar unnar sig något ute. Havre- och mandelmjölk är vanligast bland dem som testat, medan produkter som växtbaserad glass, yoghurt eller färdigrätter fortfarande är relativt oprövade.
Det är just detta glapp – mellan attityd och erfarenhet – som undersökningen belyser. Att många avvisar en förändrad kost utan att ha gett den en ärlig chans, är en utmaning både för folkhälsan och för den livsmedelssektor som försöker ställa om.
