På 2000-talet avvecklades de sista beredskapslagren som innehöll bland annat fettersättning, spannmål, drivmedel och läkemedel som skulle användas vid stora kriser eller krig.
Forskare som Camilla Eriksson från Totalförsvarets forskningsinstitut betonar vikten av livsmedelsberedskapen, särskilt med tanke på ökad omvärldsoro. Hon pekar på att det inte går att utesluta att kriser eller krigssituationer kan påverka livsmedelsförsörjningen i Sverige, vilket skulle leda till tomma butikshyllor. Hon nämner även att det mest extrema scenariot, som man ändå bör förbereda sig för, är att en antagonist försöker slå ut livsmedelsförsörjningen i händelse av krig.
Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) presenterar resultatet av regeringsuppdragen för att stärka livsmedelsberedskapen under perioden 2021–2023. Myndigheterna konstaterar att mycket har gjorts för att stärka beredskapen, men att betydande insatser och resurser fortfarande behövs för att hantera allvarliga störningar under höjd beredskap. De poängterar även vikten av att ha förberett många olika handlingsalternativ och att stärka förmågan i alla led i livsmedelskedjan.
Arbetet med att stärka livsmedelsberedskapen kommer att fortsätta och inkluderar bland annat identifiering av viktiga verksamheter för totalförsvaret, fördjupad regional samverkan, förmågebedömningar, säkrad eltillgång, ekonomiska garantier, samordning av djurens hälso- och sjukvård samt laboratoriekapacitet, beredskapslagring och robusthöjande åtgärder inom primärproduktionen.
