Rapporten för 2025 pekar på nedåtgående trender inom flera delar av livsmedelskedjan mellan 2016 och 2023. Samtidigt visar den svenska självförsörjningsgraden en positiv utveckling för 7 av 13 undersökta livsmedel, i linje med strategins mål.
– Torkan 2018, COVID-19-pandemin 2020 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 är några exempel på händelser i omvärlden som präglat utvecklingen i den svenska livsmedelskedjan sedan livsmedelsstrategin beslutades 2017. Varje enskilt år har inneburit särskilda utmaningar och effekterna har varierat mellan livsmedelskedjans olika led, säger Elice Fällström, miljöekonomisk utredare och projektledare.
Däremot ser det dystrare ut för de miljömål som kopplas till livsmedelsstrategin – inget av de sju målen bedöms vara inom räckhåll till 2030. Andelen ekologisk produktion minskar, och omställningen till ekologiskt har mer än halverats sedan 2016.
Handlingsplanerna – otillräckliga för att stärka konkurrenskraften
Den fördjupade analysen, som utförts av en extern utvärderare, visar att livsmedelsstrategin fungerar som en tydlig målbild för branschen. Däremot har åtgärderna i de nationella handlingsplanerna varit för blygsamma för att driva en verklig förändring.
– Utvärderingen kommer fram till viktiga slutsatser och ger rekommendationer hur vi långsiktigt kan kraftsamla för att nå målen i livsmedelsstrategin, säger Jennie Bengtsson, utvärderingsledare.
Mot livsmedelsstrategin 2.0 – vad händer nu?
Den 21 mars lanserade regeringen en uppdaterad version av strategin – livsmedelsstrategin 2.0 – som ska stärka svensk livsmedelsproduktion och lönsamhet fram till 2030. Jordbruksverket får fortsatt uppdrag att följa och utvärdera utvecklingen.
Rapporterna ger en viktig nulägesbild och visar på behovet av kraftfullare insatser för att möta branschens utmaningar. Frågan är nu hur strategins nästa fas kommer att påverka den svenska livsmedelssektorn i praktiken.
