Sverige står inför en kris inom livsmedelssektorn om inte snabba åtgärder vidtas för att förbättra kompetensutvecklingen för livsmedelsarbetare. Enligt en ny undersökning från Livsmedelsarbetareförbundet är det endast en minoritet av arbetarna som får möjlighet till utbildning och vidareutveckling på arbetsplatsen. Detta trots att livsmedelsföretagen själva pekar på kompetensbrist som ett av de största hindren för att investera i automatisering och modernisering.
Eva Guovelin, förbundsordförande för Livsmedelsarbetareförbundet, lyfter fram de långsiktiga riskerna med den nuvarande situationen. ”Bristerna äventyrar inte bara jobben för livsmedelsarbetarna utan påverkar framtiden för svensk matproduktion och självförsörjningsgrad,” säger hon. ”Politiken måste tillhandahålla relevant utbildning och företagen måste inse att smakar det så kostar det. Det är hög tid att investera i kompetensutveckling.”
Historiskt sett har Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel varit låg, och länge har detta inte fått tillräcklig uppmärksamhet i den allmänna debatten. Det är först på senare tid, i kölvattnet av pandemin och oroligheter i närområdet, som frågan om inhemsk livsmedelsproduktion fått ökad fokus. En stark inhemsk livsmedelsproduktion är avgörande för att garantera matförsörjningen i både freds- och kristid, menar Guovelin.
För att säkerställa en stabil och hållbar livsmedelsproduktion måste både samhället och företagen ta ett större ansvar. ”Idag är utbildningar, anpassade för livsmedelsbranschen, starkt begränsade och till stor del obefintliga,” påpekar Guovelin. Hon betonar vikten av att politiken uppfyller målen i den nationella livsmedelsstrategin, som bland annat syftar till att öka svensk livsmedelsproduktion och minska sårbarheten i branschen.
Läs mer om detta i Butikstrender nr 7.
