De grisar som faktiskt får beta gräs, böka i jorden och svalka sig i gyttjebad på sommaren tillhör KRAV-certifierade gårdar. Här är djurvälfärd inte bara en önskan utan en realitet.
– Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV, och jag önskar att fler grisar skulle få tillbringa somrarna utomhus och leva ett naturligt grisliv. Det är härligt att se hur glada de blir när de får komma ut, säger Emma Rung, vd på KRAV.
Efterfrågan på hållbart kött ökar
I år är det första gången som alla stora livsmedelskedjor – Coop, ICA och Axfood – erbjuder julskinka från KRAV-certifierade grisar. Ett tydligt tecken på att konsumenternas krav på hållbarhet och djurvälfärd börjar få genomslag även i dagligvaruhandeln.
– Vi ser att efterfrågan på KRAV-märkt hållbart producerat kött ökar totalt sett, vilket är mycket positivt. Under tredje kvartalet i år ökade försäljningen med 46 procent i volym, säger Emma Rung.
Trots den ökande efterfrågan är KRAV-certifierad julskinka fortfarande en bristvara. Av de 2,6 miljoner grisar som slaktas i Sverige varje år är endast cirka 20 000 KRAV-certifierade, vilket motsvarar en andel på under 1 procent. Med 4–8 skinkor per gris är det tydligt att utbudet inte matchar efterfrågan.
En möjlighet för dagligvaruhandeln att ta täten
Här har dagligvaruhandeln en gyllene möjlighet att möta konsumenternas önskemål och samtidigt stärka sin position som ledande inom hållbarhet. Genom att aktivt stödja KRAV-certifierade gårdar och främja deras produkter kan butiker inte bara öka sin försäljning utan också ta en tydlig ställning för djurvälfärd och hållbarhet.
Marknadsföring spelar en nyckelroll i detta. Att tydligt kommunicera skillnaden mellan KRAV-certifierad, EU-ekologisk och konventionell skinka kan göra konsumenterna mer medvetna om vad de faktiskt lägger på tallriken. Detta kan även skapa incitament för fler svenska bönder att satsa på KRAV-certifiering, eftersom de ser en tydlig efterfrågan från marknaden.
Konsumenterna driver förändring
Konsumenternas makt är stor. När två av tre svenskar uttrycker en vilja att köpa julskinka från utegrisar skickar det en tydlig signal till branschen. Men för att möta denna efterfrågan krävs det inte bara fler KRAV-certifierade grisar, utan också en insats från hela livsmedelskedjan.
Från bonden som tar det modiga steget att ställa om, till butikskedjan som prioriterar hållbart producerade produkter och kommunicerar detta till kunderna – alla har en roll att spela.
En grönare framtid för julbordet
Julskinkan är mer än en tradition – den är en symbol för vad vi värderar och vill föra vidare. Om fler väljer KRAV-certifierad julskinka skickar det ett budskap om att hållbarhet och djurvälfärd är viktiga frågor. För dagligvaruhandeln är detta en möjlighet att stärka sitt hållbarhetsarbete och samtidigt möta konsumenternas förväntningar.
Så när julskinkan hamnar på bordet i år, tänk på varifrån den kommer – och vad den representerar. Dagens efterfrågan kanske inte matchar dagens utbud, men framtiden kan mycket väl bli ljusare, både för grisarna och för den svenska dagligvaruhandeln.
