En ny rapport LRF beställt av konsultfirman Macklean säger att det finns en stor potential för svenskt växtbaserat protein. Utvecklingen och efterfrågan väntas tillta de närmaste åren.
LRF ser en stor potential för växtbaserade proteinprodukter och baserar den optimismen på en ny rapport från konsulterna på Macklean.
Deras bild är att marknaden kommer att växa i rekordfart och att den tillväxten tar fart redan de närmaste åren.
Det finns, menar de, en tydlig ökad efterfrågan från konsumenterna. Under de tre senaste åren har sektorn växtbaserade proteinprodukter växt med nästan 16 procent per år.
Det handlar då om växtbaserat kött, köttsubstitut och andra gröna alternativ, enligt LRF.
– I dagsläget är andelen svenska råvaror liten i de växtbaserade proteinprodukter som finns på marknaden. Istället dominerar importerad soja. Samtidigt visar en ny rapport att det finns ett stort intresse för produkter med svensk råvara, förutsatt att priset och kvaliteten är det rätta, påpekar LRF i ett pressmeddelande.
En lantbrukare som ser möjligheter i att möta efterfrågan är växtodlaren Fredrik Andersson på Sävgården utanför Arboga.
– Vi tar intryck av efterfrågan på växtbaserat protein och försöker sedan testa att få till en bra växtföljd på gården.
Under förra året testade han provodlingar med bland annat sötlupiner och linser. Men än så länge är resterande livsmedelskedja lite för outvecklad för att möta efterfrågan, vilket även Macklean konstaterar i rapporten.
– Det är en marknad som måste byggas upp. Vi behöver ha en industri som fungerar i resterande led, där är vi inte än. Men man måste börja någonstans, säger Fredrik Andersson.
Sveriges totala produktion av baljväxter uppgick 2017 till 205 000 ton. De vanligaste grödorna är ärta och åkerböna. Merparten används som foder.
Av de baljväxter som används till mat för människor är gröna ärter vanligast, med en skörd på cirka 12 000 ton. Även spannmål och oljeväxter är relevanta i sammanhanget med sitt relativt höga proteinvärde.
